Abort & sånt
Många har sagt till mig att jag ska göra abort..
Men nej, det kunde jag inte utsätta varken mig eller lilla livet inuti mig. Visst, det kanske är egoistiskt att tänka på mig & inte pappan. Men alla vet att det finns konsekvenser.. och varför ska man göra abort? När man blir gravid & klarar sig bra genom hela graviditeten utan missfall eller spädbarnsdöd då är det meningen att man ska behålla barnet. Jag förstår inte vitsen med abort. Vill man inte ha barn eller man inte tror att man klarar av det så ska man använda skydd. Men vill man ha barn & vet att man klarar av det så gör inte abort bara för att folk säger det. Jag gjorde inte det & allt gåt hur bra som helst. Har snart egen lägenhet & egen inkomst.. När jag bodde på island så hade jag egen inkomst och eget boeende .. Men jag bestämde mig för att flytta hit. Anledningen till att jag gjorde det var pga att jag ville att min mamma skulle vara närvarande under min graviditet osv, eftersom detta är hennes första barnbarn.
Alla i min familj visste att jag skulle få barn före min bror .. ändå är han sex år äldre än mig, det var bara en tidsfråga. Och se på mig nu. Sitter här med min tjocka mage & en sparkande bäbis inuti mig .. Har aldrig vart så här glad över att leva & aldrig vart så nöjd med livet som jag är nu. Det är ingen som kan stoppa mig nu.. man kan inte göra abort och om 3 veckor kan man rädda barnet om något skulle hända ..
Om ca 4 månader kommer min lilla ängel ut till livet. Både jag & den kommer stöta på hinder & tårar under livets gång, men det är livet. Jag vet att det är jobbigt att ha barn, mycket ansvar, man får tänka väldigt ekonomiskt & man kan inte göra allt som man kunde innan.. Eller visst det flesta kan man göra.. men inte hela tiden. Man kan fixa barnvakt nån gång och gå ut och roa sig.. Festa, gå på bio, gå ut och äta eller något . Men som sagt absolut inte lika ofta som förut .. Och man kan fortfarande umgås med vänner, bara dom accepterar att ungen är med. Om ens vän inte gör det då är det ingen riktigt vän.
Jag vet att jag kommer klara av det, har rätt mycket erfarenhet av barn & sånt . Och OM jag behöver hjälp med något så finns min mamma där för mig ..
Det var en som sa till mig "jag behöver iaf inte min mamma" för jag hade sagt att jag kommer ha min mamma som hjälp. Vem vet, jag behöver kanske inte henne heller, men hon finns iaf där för mig om jag behöver hjälp, om jag behöver vila efter skrikiga nätter.. hon kommer vara till mycket stöd för mig. & det tackar jag henne för <3
Men ah, aborter tycker jag inte om. Man har ett litet liv inuti sig som ska sen komma ut och leva .. som man själv ska uppfostra.. Blir man gravid så borde man behålla det. Vill man inte de så ska man skydda sig.. Jag vet en som skiter i vilket hon har gjort två aborter och sist trodde hon att hon var gravid .. så fråga jag ju självklart vad hon skulle göra .. och abort var svaret .. Tre abort `.. jag menar hallå, inte bara skydda sig istället ?!
Ajja vet inte vad jag skrivit riktigt men jag hoppas ni fattat vad jag menar.
Men nej, det kunde jag inte utsätta varken mig eller lilla livet inuti mig. Visst, det kanske är egoistiskt att tänka på mig & inte pappan. Men alla vet att det finns konsekvenser.. och varför ska man göra abort? När man blir gravid & klarar sig bra genom hela graviditeten utan missfall eller spädbarnsdöd då är det meningen att man ska behålla barnet. Jag förstår inte vitsen med abort. Vill man inte ha barn eller man inte tror att man klarar av det så ska man använda skydd. Men vill man ha barn & vet att man klarar av det så gör inte abort bara för att folk säger det. Jag gjorde inte det & allt gåt hur bra som helst. Har snart egen lägenhet & egen inkomst.. När jag bodde på island så hade jag egen inkomst och eget boeende .. Men jag bestämde mig för att flytta hit. Anledningen till att jag gjorde det var pga att jag ville att min mamma skulle vara närvarande under min graviditet osv, eftersom detta är hennes första barnbarn.
Alla i min familj visste att jag skulle få barn före min bror .. ändå är han sex år äldre än mig, det var bara en tidsfråga. Och se på mig nu. Sitter här med min tjocka mage & en sparkande bäbis inuti mig .. Har aldrig vart så här glad över att leva & aldrig vart så nöjd med livet som jag är nu. Det är ingen som kan stoppa mig nu.. man kan inte göra abort och om 3 veckor kan man rädda barnet om något skulle hända ..
Om ca 4 månader kommer min lilla ängel ut till livet. Både jag & den kommer stöta på hinder & tårar under livets gång, men det är livet. Jag vet att det är jobbigt att ha barn, mycket ansvar, man får tänka väldigt ekonomiskt & man kan inte göra allt som man kunde innan.. Eller visst det flesta kan man göra.. men inte hela tiden. Man kan fixa barnvakt nån gång och gå ut och roa sig.. Festa, gå på bio, gå ut och äta eller något . Men som sagt absolut inte lika ofta som förut .. Och man kan fortfarande umgås med vänner, bara dom accepterar att ungen är med. Om ens vän inte gör det då är det ingen riktigt vän.
Jag vet att jag kommer klara av det, har rätt mycket erfarenhet av barn & sånt . Och OM jag behöver hjälp med något så finns min mamma där för mig ..
Det var en som sa till mig "jag behöver iaf inte min mamma" för jag hade sagt att jag kommer ha min mamma som hjälp. Vem vet, jag behöver kanske inte henne heller, men hon finns iaf där för mig om jag behöver hjälp, om jag behöver vila efter skrikiga nätter.. hon kommer vara till mycket stöd för mig. & det tackar jag henne för <3
Men ah, aborter tycker jag inte om. Man har ett litet liv inuti sig som ska sen komma ut och leva .. som man själv ska uppfostra.. Blir man gravid så borde man behålla det. Vill man inte de så ska man skydda sig.. Jag vet en som skiter i vilket hon har gjort två aborter och sist trodde hon att hon var gravid .. så fråga jag ju självklart vad hon skulle göra .. och abort var svaret .. Tre abort `.. jag menar hallå, inte bara skydda sig istället ?!
Ajja vet inte vad jag skrivit riktigt men jag hoppas ni fattat vad jag menar.
Kommentarer
Namn: N.
Läste ett gammalt inlägg om Abort. Och jag var 15 år när jag av ett misstag blev gravid. Det hade varit synd om barnet om jag hade behållt det. För jag var absolut inte mogen nog att ta hand om mig själv eller ett barn. Så att för dig skriva i ditt inlägg att du inte kan förstå hur man gör abort är fel, för du vet inte hur jag hade det eller hur situationen var för mig. Vi gör alla våra val, och förhoppningsvis är dem valen rätt för just den personen.
Själv vill jag vänta tills jag är iaf 25 innan jag känner mig redo att sätta ett barn till denna värld.
Trackback