Jag har levt för alla andra i snart sju år. Det känns som om jag måste bli ett ego och göra det som är bäst för mig.
Jag orkar inte finnas till längre, jag har försökt tillräckligt länge & nu är det slut på det.
Medecin hit och dit , va fan hjälper det ? Ingenting. Man är inte den man är född till att vara.
Men vem är man egentligen född till att vara ? Jag vet inte och jag orkar inte bry mig mer.
Ni som hatar mig kan ju bevisa det med att ta dö på mig. Fast då gör ni mig ju en tjänst.
Jag vet inte vad jag ska göra längre :'( Jag sviker & blir sviken. I don´t give a shit.
Bli ett ego var det en som sa till mig, och jag borde kanske lyssna på han?
Fast det jag tänker på  nu är inte samma som han tänkte på .
En person sa till mig nyss :
Du verkaa inte bry dig om jag bryr mig eller inte;S
Mitt svar var:
Jora . jag bryr mig . Jag har levt för alla andra i snart sju år , men det känns som jag måste vara lite mer ego och göra det som är bäst för mig ..
Göra det som är bäst för mig, göra det som är bäst för mig.

Jag börjar leva i min fars fotspår, det var ngt jag lovade mamma att inte göra. Men det är svårt . Att dricka får mig att tänka på annat & jag blir mer lugn av det , lugn i kroppen. Jag kan slappna av..

Jag måste sluta fly, och det ända sättet att få mig sluta fly är att inte finnas till. Då blir det sista gången jag flyr. Sen är det stopp på de.

Jag orkar inte finnas till.
Tårar & Skrik.
Leende & Skratt.
Nätter av tomma ord.
Dagar med ljug&svek.
Nätter av rädsla & panik.
Dagar med fejkade leenden.
Är det så det ska vara så blir jag ego.
Och det blir jag snart. För jag orkar inte mer.

/ Over and Out.